fredag 20 februari 2009

Hela Sverige är väl ett traditionsområde?

Ordinarie onsdsdagsövning, tema fläckpolskor står det i terminsprogrammet. Vikbolandet och Skepplanda! säger Justitia som ska instruera tillsammans med Stilarn. Och så vill hon slippa Pehr Hörbergs julpolska, för den är ju omöjlig att dansa till, fortsätter hon.

Jaha. Vikbolandet har man ju spelat i alla år - polska från Gusum och de andra melodierna som jag använt börjar kanske kännas lite uttjatade. Dags för förnyelse alltså. Jag går till alla allroundspelmäns räddning, Svenska låtar. Det finns tre spelmän från Norrköping representerade, det verkar vara det närmaste jag kommer geografiskt. Men titta, i stort sett alla låtar som vi brukar spela till Vikbolandet står ju med här! Bra, då vet jag att den här gubbens repertoar passar. Där är en bra låt, nr 306. D-dur också, alla fiolspelmäns favorittonart. Jädrans vad snygg den var, den tar vi.

Vänta lite. Den här låten hade gubben ifrån en spelman i Västervik. Det är en bra bit mellanVästervik och Vikbolandet, det måste jag erkänna. En liten stunds krampaktig ångest, och sedan bestämmer jag mig för att inte ha dåligt samvete. Låten har ju uppenbarligen spelats i östra Östergötland, och den passar bra till dansen. Den här polsketypen, jämna rätt raska 16-delspolskor, är för övrigt allmänt förekommande i södra Sverige. Skulle man inte rentav kunna hävda att det är svensk allmän tradition?

Vad jag hittade för ny låt till Skepplanda törs jag väl knappt tala om. Men jag höll mig i Västergötland i alla fall.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar